Jag skulle dock inte dra det så långt som till att säga att kroppsspråket är dominerande i sådana situationer, då vår kommunikation ändå kräver muntligt språk. Om jag skulle kära ner min i en person på jobbet vore det till exempel väldigt svårt för mig att förklara min kärlek med endast mitt kroppsspråk. Tvärt om är ju skrivandet av kärleksbrev något som människor har sysslat mycket med genom historien, och där är ju kroppsspråket i det närmaste obefintligt.

T ex som förälskad – så är det nog kroppspråket som dominerar – som jag ser det.

Jag flyttade förresten din kommentar till den här sidan istället, då jag tyckte att den passade bättre i anslutning till böckerna.

Om du vill kan du förresten se en intervju med mig och Lisa i Tv4:s Nyhetsmorgon från i måndags:

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=lar_dig_av_pluggproffsen&videoid=2138837

Hälsningar
Totte

Läste ut boken Pluggproffsens guide till att lyckas på universitetet igår kväll och måste, trots att jag först var lite skeptisk till titeln, tacka för en bra läsning!

Jag blev inspirerad till hur man kan effektivisera det väntande kandidatuppsatsskrivandet liksom möjligheter att läsa sommarkurser. Hittade också ett par smarta skrivtips och fick mig en funderare kring hur CSN-reglerna fungerar. Del 2 var mycket välskriven och ert syfte att göra den till en lättläst, rolig bok att läsa istället för en formell och tråkig i raden lyckades ni verkligen med. En bok av det här slaget ska ju vara enkel att ta till sig och inte vara någon avhandling, för dem som reflekterar över dess lilla storlek.

Tack för en bra och bred läsning genomgående i boken. Läge att göra lite PR för er författare och egenföretagare mao :)

Vänlig hälsningar,
Patrik

Utöver det gäller förstås samma som för allt annat. Övning är färdighet, och ju fler tillfällen folk får att öva upp sig desto bättre blir de.

Med det sagt så vill jag bemöta Daniels kommentar en smula. Argumentationsanalys ingår som ett ofrånkomligt inslag i retoriken – fast med en lite annan definition av “argument” än vad filosofin kör med. Enligt retoriken är ett argument allt som kan användas för att övertyga någon om någonting, vilket är ett långt bredare begrepp än filosofins mer analytiska hantering av syllogismer och propositioner. Och i och med att det är ett bredare begrepp så är det desto bättre lämpat att möta den myriad av märkliga argument som används i politiken och faktiskt fungerar – trots att de rent analytiskt är dåliga och ohållbara som argument.

Det Emma är ute efter i artikeln är att påpeka att medborgare – och än mer journalister – inte känner till de retoriska standardknepen, och därför går på dem. Och därför misstar en “debatt” där standardknep 1A kastas fram och tillbaka för den seriösa debatt som borde föras i stället.

Om retorik vore ett obligatoriskt ämne så skulle de flesta känna till dessa standardknep, och de skulle dessutom ha tillräckligt mycket självförtroende att säga åt folk att de snackar skit när de snackar skit. Vilket i längden skulle göra det offentliga samtalet så mycket bättre.

Genom argumentationsanalys får man ett verktyg att analysera texter med. Man lär sig att identifera vilka argument som en person för fram för att stödja ett visst påstående och huruvida dessa argument är giltiga eller ogiltiga. Man kan också lätt identifera vad för dolda antaganden en person utgår ifrån i sin argumentation.

Det är över 10 år sedan jag läste argumentationsanalys som en del av praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Jag ser den 5-poängskursen som en av de mest värdefulla. Har förvisso glömt bort mycket av det rent praktiska men själva grundtänkandet har jag kvar.

Genom att lära sig att analysera texter och hitta grundantaganden, argument och påståenden så blir man bättre på att själv strukturera sina texter och argumentera.

Bifogar länk på engelska från ett universitet i Hong Kong.